Sitter helt omtumlad, kär och lycklig.   

Det har gått upp för mig att det är DET HÄR som jag bara hört talas om, att vara riktigt kär. Jag har aldrig känt så här tidigare. Inte på det här sättet...

Att inte kunna sluta titta på honom... och när han tittar på mig så känns det som en elektrisk stöt genom hela kroppen.

Att helt tappa andan när han kysser mig. Att inte kunna sluta ta på honom....

Det känns nästan overkligt.

Kommer att vara evigt tacksam min fina väninna P som var initiativtagaren till att jag skulle gå med på en dejtingsajt! I love u girl!!

Barnen gillar honom supermycket och vi har haft en helt underbar weekend allihop tillsammans.

Det känns så äkta och annorlunda mot allt annat som jag tidigare varit med om i livet.

Han är den som jag alltid har saknat.

Jag har hittat hem.   

På riktigt.... jag är nog kär!

Han står i duschen nu så jag skyndar mig att skriva.

Hi hi....

Ååååhhhh, wwwiiihihihiiiiiiiiiiiii!

Så här har jag inte känt på flera år!

Står på jobbet och känner hur timmarna rinner iväg. Ska träffa en kille idag som jag bara har pratat med i två veckor på telefon och det är ruskigt nervöst! Min väninna peppade mig att gå med på en nätdejting sida och det var med stort motstånd som jag gjorde det. Jag var skitskraj helt enkelt! Andra gången som jag var in på sidan skrev den här killen till mig på ett sätt som fick mig att skratta, så då fokuserade jag på honom. Fin är han ju också... Vi bytte telefonnummer och har nu smsat och pratat varje dag sen dess. Den 6e dagen lade jag ner min profil på dejtingsidan

Nu har jag och min dotter kommit i mål med städningen!

Massor med sopsäckar har kastats och alla golvytor är rensade! T.o.m under min säng... ;-)

Badrummen är skurade, tvätten är tvättad och hängd, allt är dammsuget, dammat och torkat. Det är renbäddat och alla kläder är inhängda i klädkammaren.

Det är helt enkelt jättefint! =)

Det känns så skönt att ha fritt från prylar omkring sig och kunna njuta av fria ytor som dessutom är helt dammfria!

Nu måste jag varva ner och gå och lägga mig.

Har en otroligt spännande dag framför mig imorgon.

Är pirrig och nervös.

Jag ska skriva om vad det är imorgon eller någon annan dag.

Man vet ju inte hur länge mitt besök stannar... ;-)

Vilken GRYM utstrålning han har, Salem!

Låten är en av de bästa med honom och jag blir glad av att bara se honom!

Nu har jag precis brottat mig in i min klädkammare och rensat ut sådana kläder som jag aldrig kommer att använda igen. Jag blev också rätt uppgiven när jag hittade gamla favorit jeans som nu är upp till flera storlekar för stora... Det var allt från storlek 31 till 33 tum. Vet inte om jag någonsin kommer att bli så stor igen...men jag har svårt att slänga dom. Nä, bara för att jag skrev på det viset så ska jag kasta dom! Jag ska banne mig vara skoningslös! Ha ha! Får inte fastna här och glömma resten av lägenheten idag... Hi hi, ställer larmet på mobilen som påminner när jag ska byta "station" Nu är det färdigrastat... På't igen!

Sov som en stupad till kl 12 idag. Mamma kom upp på fika och sen jäklar drog vi igång! Jag gick runt och fyllde tomma sopsäckar med prylar och bråte som jag aldrig kommer att använda mer och hon sorterade papper. (Min svaghet)

Sen fyllde vi hela vår stora hiss med möbler och sopsäckar som  vi släpade ut i grovsoprummet.

Vi satt ute i vårsolen en stund och snackade innan vi bröt upp.

Nu har jag en kvarts paus innan jag sätter fart igen.

Min yngsta kommer snart hem och hjälper mig.

Hela min stora hall är helt tom nu från stående saker.

Har fyllt tomma skåp med dvd-filmer och andra saker som hör hemma på hyllor och i skåp. Har massor med tomma skåp har jag märkt, så det är kanske inte så konstigt att jag har rörigt med så mycket saker framme.

Jag känner pedanten vakna inom mig! Och det var några år sedan som jag var en riktig pedant. Sen ju fler kriserna blev så släppte ordningssinnet på mig för att ett tag helt försvinna.

Men nu är jag på väg tillbaka, men jag vill faktiskt inte bli en sådan pedant som jag var förut... Lagom är bäst.

Sträckte mig i nacken känner jag när jag bar ner allt tungt för en stund sen.

Drog på liniment som nu håller på att bränna skinnet av mig!

Har ett mål med min städning. Så klart! ;-)

Jag får besök imorgon....

Och jag är såååå nervös! =)

Hi hi, berättar mer sen.

Solen sken när jag och min yngsta dotter gick in på kyrkogården men det blev snabbt kallare. Vi tände ljus och satt vid graven en stund. Kylan som sakta gjorde så att mina händer domnade bort gjorde att jag tänkte på hur kallt det måste ha varit den där ödesdigra dagen för precis ett år sedan. Fy fan vilken kyla. Att i kall vintertemperatur hoppa ned i ett nollgradigt hav... På vägen hem så gick all luft ur mig och en enorm trötthet slog emot mig. Min äldsta dotter valde att stanna hemma idag. Det respekterar jag oerhört mycket. Stämningen här hemma är väldigt dämpad och låg och jag har en ordentlig huvudvärk och känner mig kräkfärdig. Vi har gått och lagt oss alla tre här hemma och jag skriver detta från sängen. Hoppas jag får sova ordentligt inatt. Sov gott därute...

Idag är det ett år sedan det fruktansvärda hände, barnens pappa tog sitt liv. Ikväll mellan 20.15-20.45 så kommer jag att tänka ännu mer på honom då det var under den tiden som han dog i det kalla havet. Hoppade han själv? Halkade han? Ångrade han sig när han insåg att allt skulle ta slut? Han tänkte iallafall på barnen och pratade om dom i sitt sista samtal till sin mamma. Sen ringde han ju till SOS där han desperat bad om att få bli räddad från ön där han befann sig, men de hann inte fram i tid... Jag och min yngsta dotter ska åka till hans grav om en stund. Min äldsta dotter vill åka dit ensam och det respekterar jag även om jag helst hade velat att vi åkte dit tillsammans. Men vi ska samlas hemma senare och bara ta hand om varandra. Jag minns den här mars dagen förra året. Den var kall, blåsig och mörk. Idag är det förvisso kallt men soligt och vindstilla. Jag har fortfarande svårt att ta in hans självmord och att han verkligen är död.

Kommer precis från ett träningspass med spinning och efterföljande styrketräning. Iakttog hur många i lokalen som såg så ängsliga ut...liksom duger jag? De drog i tröjorna och kikade på sig själva i spegeln under lugg för att snabbt se sig om om någon tittade. Andra bröstar sig som tuppen i hönsgården och verkar mest vilja bli bekräftade av uppskattande blickar. Jag har lite svårt för detta så jag försöker att skärma av mig och fokusera på träningen, men visst tittar jag ibland även om det stör min koncentration. Såg den här bilden nyss på tunnelbanan. 40 is the new 20. Ha ha! Underbart. =)

Lo Kauppi är en gammal handbolls kompis till mig och jag gläds enormt för hennes framgångar inom teatern efter att ha tagit sig ur ett destruktivt liv med alkohol och droger. Hennes föreställningar har alltid starka budskap och som ruskar om teaterpubliken. Såg hennes uttalande om rädsla, att hon är mest rädd för att vara rädd. Jag tror att vi människor går runt och är rädda alldeles för mycket. Rädsla är bra för att varna för fara, men är nedbrytande om man går och känner den för allt möjligt. Rädsla begränsar oss alldeles för mycket. Mitt favorit motto sen flera år tillbaka är: rädsla urholkar själen. Våga vara mer modiga och må bättre!

Den här boken står på min inköpskista. Tror att den kan vara mycket tänkvärd. Bara titeln kan ge en tankeställare.

Den här lilla internet figuren älskar mina barn, och jag också!

Nu ryter Knappen till om slappt föräldraskap! ha! ha!

Det är ord och inga visor.... ;-)

Har suttit halva dagen i olika telefonärenden.

Skittråkigt men nu för tiden så får jag dem ju iallafall gjorda.

Förut så hamnade allt i en hög som bara växte.

Har en ruggigt hög "tröskel" för att få sådana ärenden gjorda ihop med blankett ifyllningar. Det är ett typiskt adhd-drag, men många andra har det nog också, men då beror det mest på ovilja och slapphet tror jag.

I mitt fall så är det ett sådant motstånd att komma igång med detta fastän jag VILL, och då blir det krig i skallen kan jag lova!

Nu när jag går på medicin så känns det  lite lättare faktiskt.

Det är skönt att ligga i fas med allt som rör hushållet. Det är en jävla stress när man halkar efter i sådant som måste fixas.

Har träffat min mamma i 3 dagar i sträck nu.

Det var ett år sedan som vi umgicks. Hon gjorde ju den hemska kryssningen förra april med min äldsta dotter där hon söp sig stupfull och betedde sig som ett riktigt svin. Sedan dess så har jag helt tagit ansvaret ifrån henne att få ta hand om mina flickor.

Men nu har vi fikat och pratat och umgåtts några timmar om dagen och det känns bra. Men hon är fortfarande helt fråntagen förtroendet att ha ansvar över mina barn. Det måste tyvärr vara så.

Har gått runt här hemma med sopsäckar och rensat ut bland mina saker.

Jag ser liksom lite med nya ögon på det mesta nu och då blir det både tydligare och lättare att se vad som ska rensas ut ur både lägenheten och ur mitt liv.

SÅ SKÖNT! =)

Ska ladda med lite ordentligt mellanmål nu innan jag sticker iväg och tränar.

Det är kul att träna nu när jag verkligen VILL träna.

Inga måsten eller annan hets. Bara av den egna fria viljan och glädjen.

Det kommer med all säkerhet att gå i vågor i framtiden som det brukar göra för mig, men so what? Det är min huvudvärk och ingen annans.

Vårsolen som har strålat nu i flera dagar gör verkligen ett bra jobb för alla lyckohormoner uppe i mitt huvud.

Äntligen en blå himmel och solsken!